Livet är så jäkla skört… Man kan inte räkna med Ngt.
Så känns allt nu istället, kan inte planera in saker framåt… Tankarna ”men tänk om” kommer hela tiden. Dagen planeras på morgonen och in i minsta detalj. Kommer en ändring får jag nästan panik istället..
Ska man behöva bli en sån när man går igenom Ngt svårt? Har svårt att tillåta mig själv må så dåligt som jag faktiskt gör. Inombords är jag full utav kaos men utåt sett är det ”helt ok”. Jag orkar inte mer faktiskt…. Min kropp orkar inte vara såhär ledsen. Önska jag kunde få tidsbegränsad alzheimers så jag kunde få glömma en stund och vila. Vill inte glömma Milton, aldrig… Men att sakna honom för för ont.
Magen gör ont varje dag, sömnproblem, dålig aptit, huvudvärk, tappar hår… Det är bara små saker som min kropp gör just nu i revolt.
Beklagar så vad som hänt!! Ingen borde någonsin behöva vara med om något sådant här..
Jag har följt din blogg ett litet tag och vill bara säga hur stark du är och ge en stor kram!!
Jag finner verkligen inga ord. Men ta hand om varandra. Beklagar verkligen förlusten utav er lilla fina ängel.
Massor med kramar!
Jag förstår vad du känner fast kanske ej på samma sätt men det e jättejobbigt att förlora en nära o sä nära som ni va o e med milton måste kännas olidligt svårt,jag kan bara tänka mej om det hadde hänt mina barn med det säger jag ej att jag inte känner o saknar milton för han va o han är mitt älskade o efterlängtade barnbarn o jag saknar honom varje dag och önskar så mycket att jag skulle haft äran att åtminstone fått hålla o krama honom o tala om för honom att”Hej o välkommen till världen,det e jag som är din farmor o jag älskar dej milton,bara lite om hur jag tänker o saknar!Många kramar till er svärmor,mamma,farmor!!!
Jag förstår att det inte finns något jag kan säga som skulle vara tröstande men jag vill inte läsa om hur dåligt du mår utan att visa att jag bryr mig. En total främling, jag vet, men jag vill ge dig en sån fet jävla kram. Du är stark och du får vara hur förkrossad, ledsen, arg, tom och vad som helst, du är fortfarande så imponerande.
KRAAAAM