Colin hade ingen träning idag, lilla hjärtat.
3 smällar i rad fick han.
Först en smäll med en leksak på sidan av pannan av sin kompis (inte meningen).
Sen skulle saga öppna en dörr och smällde upp den i ansiktet på Colin som smög bakom osynlig, strike 2!
Efter det blev han givetvis ledsen och jag tröstade och när han va nöjd satte jag honom på golvet bredvid vår hund som han älskar.
Oturligt nog kröp Colin under hunden ben och Buddha son hunden heter blev nervös och skulle gå ifrån men då snubblade Colin över hans tass och fick ett rivsår på kinden…
Haha lilla barn, så mycket ”stryk” men ändå så glad.
Verkligen galet hur mycket barn skadar sig när de utvecklas. Colin går ju längst allt här hemma och har börjat släppa taget. Vilket givetvis innebär att han även ramlar en hel del och slår sig. Aldrig något allvarligt, men blåmärken har vi konstant här hemma.
Är orolig att han ska bli nästa Johnny Knoxvill i Jackass. Colin är totalt orädd och vill prova allt! Blir sällan ledsen när han gör sig illa heller, snacka om hög smärtgräns.
Många gånger har man höjt ögonbrynen och tänkt ’ooooooo nu kommer han gallskrika’, men han kollar chockerat runt sig och sen fortsätter han som inget hänt. Är detta kanske lite typiskt pojkar?
Var hemma hos en klasskompis som har två pojkar. Den äldsta, 3 år, snubblar och ramlar rakt in i väggen med en kalla smäll. Han utbrister ”oj förlåt mamma”
Det tyckte jag var så himla roligt att hans reaktion var på det viset!