Går in i vecka 26 imorgon, helt sjukt så snabbt det går ändå!!
Nu känner jag verkligen rörelserna jättetydligt. Sparkarna börjar bli riktigt intensiva och jag har koll på vilka tider han är mest aktiv.
Sparkarna och intensiteten är väldigt likt hur det va och kändes med Milton, tiderna med. Lillebror har även samma favoritställen att sparka på.
Har haft min sista arbetsdag nu också, galet känns det! Förra gången skulle jag ju va borta jättelänge, men va tillbaka efter 4 månader pga allt som hände… Ska det få va på riktigt nu?
Försöker intala mig själv att det inte kan hända något igen, denna gång är det vår tur. Men rädslan är enorm, och den har blivit högre senaste tiden.
Imorgon ska jag ringa en specialist psykolog inom mödravården som arbetar med föräldrar som förlorat barn och ska ha barn igen. Gå igenom rädslor och problem med att bidra sig känslomässigt. Ska bli skönt att få riktig hjälp så man kan känna den glädje och det lugn man vill känna när han finns hos oss.
Jag förstår verkligen att du känner en stark oro för hur det ska gå denna gång, men jag känner på mig att det kommer att gå bra! Varför du känner igen samma rörelsemönster i magen är för att jag tror att det är samma lilla själ som vill födas på nytt hos dig. Du är stark! Styrkekramar!
Hej! Vill först tacka dig för att du delar med dig av tankar o känslor. Jag tycker du är helt grymt stark!! Beundrar dig verkligen! En fråga bara för att jag är intresserad, är de helsingborgs förlossning du ska föda? Jättebra att du ska prata med psykolog så att du kan få njuta o känna glädje inför detta!! Om de är barn o föräldrapsykologerna vid hbg lasarett så är de jätteduktiga och trevliga!! Heja dig!