Idag är det Miltons födelsedag.
3 hela år skulle han hunnit bli idag vid 13.55. Det känns faktiskt ganska obegripligt att det gått så lång tid.
Tankarna vandrar till vad som skulle ha varit, hur han skulle se ut och hur han skulle vara. Hur hade livet sett ut om vi aldrigt hade behövt förlora vårt barn.
På måndag, om 5 d dagar är det som känns ännu mer oförståerligt , då har det gårr TRE år sen det ofattbara hände, 3 år av intesiv saknad och sorg för vårt barn som plötsligt slutade andas.
Mår så fruktansvärt dåligt detta år att inte ens ord kan beskriva, det känns som hela min insida dörr och gått i tusen bitar. Hur kan man ens laga något sånt 🙁 ?
Grattis på födelsedagen min älskade son! Du finns med mig i varje steg och andetag jag tar.
Jag hoppas du verkligen känner det … Du kommer ALDRIG bli bortglömd av oss
Va förbi graven idag, tände ljus och lämnade gula rosor & ett födelsedagskort.
Tyvärr blåser det för mycket här i Skåne för att ha ballonger i år.