Tankarna har ju legat hos både mig och Andreas senaste tiden på att skaffa ett tredje (och sista) barn.
Rent känslomässigt så säger allt inom oss JAAA , men samtidigt kryper min rädsla och oro fram både för hur det ska gå rent praktiskt … allt från hur det blir i familjen, hur tar colin det, ekonomi mm ,och sen även den enorma rädslan att även det barnet kommer dö som milton.
Nu har tankarna vart där i ca ett halvår ,och tanken är väl att vi vill börja försöka tills våren/sommaren nästa år i så fall.
Jag vill bara ventiler allt som skrämmer mig i hopp om att ni smarta läsare där ute med fler barn kanske kan ge lite postiva svar tillbaka. Självklart ska dom va ärliga, på gott som ont.
Sån som oroar mig
-att barnet ska dö/vara allvarligt sjuk, finns ju aldrig en garanti att det ska gå bra
-äventyrar vi vår lycka vi har idag genom att försöka igen
-kommer det ens gå igen med tanke på min endometrios
-hur kommer colin ta det (saga vet vi vill ha fler syskon)
-även om vi har 2 gemensamma barn så har vi ju faktiskt bara ett levande, vilket innebär ändringen att gå från att ta hand om 1 till 2
-är 3 år en bra åldersskillad
-måste skaffa ny bil som får plats med alla ungar för helt plötsligt räcker inte en 5sits när alla ska ha sina stolar i bilen . töntigt att tänka på såna ”värdsliga” saker… jag vet, men jag kan ändå inte låta bli
-hur kommer vårt förhållande (mellan mig och Andreas) bli med så mycket som händer konstant. Vi ses knappt som det är idag.
-kommer colin känna sig utlämnad med en ny bebis som får uppmärksamheten. kommer vår relation ändras med ett till barn?
-betyder detta att jag aldrig kommer sova igen (hahah) är nämligen otroligt bortskämd med hur bra colin sover.
-sen är det mest ekonimska tankar om att va mammaledig igen utan större besparing mm, vi klarar oss… så det är inte en stor eller viktig punkt
Allt som talar för i mitt hjärta/hjärna
-hallåååååå? att hålla en bebis igen
-att förhoppningsvis få gå igenom en sista ”glad” och bra graviditet då Colins va en ända lång plåga och oro för jag precis hade förlorat milton. Allt va så upp och ned i mitt hjärta att jag hade otroligt svårt att njuta av min graviditet.
Jag försökte mest förtränga det i hopp om att inte va lika rädd.
-att få dela ännu mer kärlek och glädje med min fina familj
-att ha turen att få en till att älska något öändligt mycket
-att äntligen få uppleva syskon som har varandra ”på riktigt” och inte på två helt olika delar av livet som Milton & Colin
Fördelarna och allt positivt är egentligen en oändlig lista som jag kan fortsätta på hur länge som helst. Allt egentligen bara positivt. Men det är så svårt att våga planera, tycker inte ni? Hade det ”bara hänt” så hade tankarna om det negativa nog inte kommit på samma sätt, då man varken har tid att tänka och… Ja, man är ju redan gravid i så fall. Och abort är inte ett alternativ i mitt fall. Kan man ge barnen va dom behöver så är som mer är välkomna oavsett om man planerat eller inte. Sen har ALLA rätt att göra abort AB sina egna privata skäl, jag är inte emot det alltså… det är bara inte ett alternativ för oss. Så, har vi gjort det tydligt också 🙂
Delar en bild på första mötet mellan Saga och Milton när han va 3 dagar.
Colin 4 dagar
Hej. Jag har tre barn. Tänkte försöka ge ett så bra svar som möjligt utefter mina egna erfarenheter. Om det kommer få osv har jag ingen aning om såklart. Vi har tre år mellan våra två yngsta och jag tycker det är ett lagom mellanrum . Har tätare mellan de två äldsta. Tycker tre år är skönt mellanrum. Även om såklart en trotsig tre åring och en bebis är krävande. Går allt som man vill och önskar tror jag absolut inte ni äventyrar er lycka. Utan snarare gör er ännu lyckligare. C kommer förmodligen vara både den stoltaste, och mest beskyddande storebröder men också säkert svartsjuk på sitt syskon i mellan åt. Så tycker jag med vår tre åring iaf. Relationen vet jag inte hur den ändrats för oss. Men de har den väl såklart.. Det kommer ju en familjemedlem till att ta hänsyn till. Sen till bilen, vi har som sagt tre barn äldsta 5år. Mellan 3.5år och yngsta 8mån. Vi har en fem sittsig bil så inte alls säkert ni behöver byta bil. Vi har en v70 och alla barnen i bak. Två bakåtvända och en bältes stol. Om det som du skrev kändes lättare ”att det bara händer” kan ni inte köra på den metoden då? Ta bort pmedel och så får det gå som det går? Vi har 1 av 3barn liiite planerat. De hände två har verkligen bara blivit. Lycka till iaf! Och tycker absolut ni ska låta de positiva vinna även om man ibland undrar vad man gett sig in på. 🙂
Vi håller på att planera ett fjärde barn och jag är sjukt nervös. Har 6,5 år mellan våra tre barn och den yngsta blir nu 11 månader om ett par dagar.
Grejen är den att ska det bli ett barn till, så får det ske nu för vi blir knappast yngre, vi har planer som vi önskar få göra i framtiden (en resa) och sen önskar vi att lillan ska vara mer jämn i åldern med sitt ena syskon.
Praktiskt så är vi nog båda oroliga och nervösa. Jag måste byta jobb senare för att komma ifrån att jobba obekväma tider, så ett jobb med vänliga tider måste jag ha. Sen byte av bil kommer bli aktuellt.
Sen tanken att ha två småbarn är lite skrämmande, för det är vi inte vana med 🙂
Hej. När det är dags för bebis kan de vara värt att testa om ni får plats med tre stolar i baksätet, går på förvånansvärt många bilar 🙂
Vår äldsta son är 3år och yngsta 2 mån – tror det är en bra åldersskillnad då storebror redan passar upp på lillebror och det av helt egen vilja.
Men den omtalade tre års trotsen kom i vårt fall i samband med lillebror och lite avundsjuka. Så vi har gått från en glad och busig kille men ändå lugn – till en betydligt mer gnällig/högljudd kille som tjurar för allt känns det som just nu.. men han tar aldrig ut det på lillebror och det är ju det viktigaste:)
Och som du säger chocken av att inte få sova ordentligt i början med smått igen är jobbig, men det bättras ju ganska fort. Första nätterna vet jag att vi sa aldrig någonsin fler barn ?
Hej!
Förstår dina tankar och funderingar.
Jag väntar själv vårt tredje barn och min man har två från förut så det blir familjens femte. Jag hade förr ett himla bekymmer över den ”bästa åldersskillnaden”. Den finns nog inte. Allt är bra. Och vad det gäller syskon tror jag att du absolut inte behöver oroa dig. Colin kommer bli en perfekt storebror. Min 4 åring och två åring väntar med iver på att syskonet skall komma i vår. Och de två äldre är rena klippor med sina småsyskon. Visst finns det avundsjuka och bråk men det finns så mycket mera. Jag pratade långt innan jag blev gravid nu tredje gången att vi förhoppningsvis kommer att få en bebis till i huset så barnen var väl förberedda! För att ännu tillägga en grej i syskon funderingen så har jag själv förlorat min bror, jag skulle göra allt för att få honom tillbaka och jag är otroligt tacksam över att ha min syster.
Visst blir det mycket spring men små barns åren går rätt fort, det gäller att hitta en organisation som passar familjen. Jodå, du kommer få sova 😉 i perioder får man stiga upp och natta om två små men oftast sover vi gott. Jag medger att jag funderar över hurdan trean kommer vara 🙂
Följ era hjärtan! Och lycka till !
Finns inget värdefullt än barn. Bästa känslan. Jag känner igen mig i det punkter du tog upp, det med bil, ekonomi etc men det finns alltid lösningar till allt ? följ ditt hjärta och du kommer inte ångra dig som sagt. Lycka till finaste Natsha
Vi har sex barn. Och jag kan inte vara lyckligare!
Att få se syskonkärlek mellan barnen. Att få älska fler barn. Att veta att de aldrig kommer att vara ensamna om nåt skulle hända oss..
De har varandra och det är jag så evigt tacksam över.
jag älskar min stora familj! Ångrat inte en dag att jag valde detta.
Följ ditt hjärta!!! Lycka till!
Det där med bil stämmer ej. Vi är som flest 4 barn i familjen. Alla har stolar. Alla får plats i en vanlig personbil.
Dock kan vi ju ej åka alla samlade men de gör vi aldrig när vi har alla barnen samlade. Placeringen är, Zion fram i banyskydd, Emilia, Arvid & Belle i bak.
Åldersskillnaden mellan C och bebis skulle bli bra då min Emilia är 3 år äldre än Arvid och de funkar kanon.
Att få se samspelet och kärleken mellan syskon är så fantastiskt att få uppleva. Har 2år och 3 månader mellan mina pojkar. Följ rösten i ditt hjärta jag tror inte du kommer ångra ett till barn. Lycka till❤