Ni är många som undrat varför det inte kom någon ny historia i måndags.
Projekt är inte slut, men den har en liten paus i några veckor fram över.
Detta för att hinna samla in nya historier , familjer som vill dela sin upplevelse mm. Men även för att jag själv behöver en liten paus.
Det går ju inte Att komma förbi att det gör ont i hjärtat att läsa historierna, och jag tänker mycket på min egen.
Det gör mig verkligen varm i hjärtat att kunna göra detta för föräldrar som förlorat barn. Verkligen!
Men jag driver en grupp för änglamammor, jag är stödperson för föräldrar som precis förlorat barn, har flera nya i veckan som kontaktar mig, jag bloggar, jobbar i butik, jobbar som makeupartist, är mamma och partner. Och för tillfället börjar jag gå in i min mer ledsna fas på året där saknaden av Milton gör sig mer påmind. Vi kommer snart till 3 år… 3 hela år utan mitt barn. Tanken får mig att vilja kräkas av smärta.
Jag hoppas ni fortsätter titta in här trots pausen på projektet. Jag kommer skriva mycket om min egna sorg istället framöver för jag känner jag behöver ventilera mina tankar och känslor.
Vill du dela din historia så får du däremot gärna kontakta mig. Jag är i full rulle med att samla ihop ett stort gäng nya texter inför återstarten av projektet. Ni kan kontakta mig på Facebook ( natasha Green) eller på min mail, [email protected]
Tack för att du driver detta projekt! Behövligt, även för oss som står bredvid. ❤
Tack för att du driver detta projekt! Behövligt, även för oss som står bredvid.
Jag gillar verkligen det projektet. Alla är så modiga, och du är så modig <3
Tack för att du startade projektet. Jag finner stöd i det på något konstigt sätt.
Tack <3