Var på andra och sista delen av profylaxkursen idag, riktigt kul!
Sist så blev vi ju filmade av Tv4 vilket kom som en liten chock… och idag kom nästa, HD (helsingborgs dagblad) var där för att göra ett reportage, och jag blev fotomodell för dagen tydligen 😛 , det togs massor av bilder när jag står och ser ful ut och övar på att andas och krysta mm.. haha kommer totalt skita på mig när jag ser dessa i tidningen 3 november.
Om dom inte ser alldeles fördjävliga ut så kommer jag lägga upp det här på bloggen till er 🙂
Vi fick massa bra tips på hur man skulle beröra varandra under förlossningen, alternativ på förlösningsställningar mm.
Mest handlade det om hur partnern skulle vara ditt stöd, men tyvärr har inte min partner vart med mig alls på detta då jobbet kallar… känns på riktigt skittråkigt, och läskigt. Det börjar ändå bli riktigt nära att jag föder. Rent praktiskt räknar man ju 2 veckor innan och två veckor efter utsatt datum att man föder, blir jag tidig så kan det va 4-5 veckor kvar bara ju.
Börjar väl känna en inre stress och oro att min förlossning inte alls kommer bli vad jag vill att den ska bli för vi har knappt pratat om det ens. Men jag får sätta mig ner med honom och prata med honom om allt jag önskar utav honom för den stora dagen. Vill kolla tillbaka på allt som den coolaste med givande upplevelsen för oss som par, inte att jag känner att jag hatar honom och han inte förstår mig och hela grejen blir ett helvete. (ursäktar mig i förväg för spökande hormoner).
Annars är allt bra, jag saknar hem otroligt mycket, till familj och vänner och säkerheten. Börjar känna mig ensam, trots att jag går runt med ett andra liv i mig. Fler som flyttat till ett annat land eller stad och väntat barn som känt så?
Min barnmorska sa att det är väldigt vanligt för kvinnor som väntar barn att känna att de vill komma hem sista månaderna till mamma/pappa osv. vet inte vad jag vill längre … jag älskar min kille mer än jorden, men min känslor och tankar spökar med mig inprincip varje dag.
avslutar ett halvdeppigt inlägg med en dagens mamma bild och en bild på fina Stina
Svar: första testet som de gjorde så kördes inga bilar över 60 och ansvarig på axkid, sa själv på nyheterna igår att de skulle åtgärda felet och att det faktiskt var fel på isofix fästet. Det skulle intw vara några problem att byta hos återförsäljaren.
Btw. Kändes det bra att gå profylaxkursen? Gick aldrig med första fast kanske är värt att göra det?