Änglamamma & mamma

Du ser inte så ledsen ut brukar jag ofta höra.   Eller ”du ser väldigt fräsch ut för att precis gått igenom allt det ni gjort”.

Ja vet du vad…. Jag har inte heller gråtit de senaste två veckorna heller…!Det är som att all ork att må dåligt är borta..  Mina tårar ärhelt enkelt slut

Att förlora Milton är det absolut vidrigaste jag behövt uppleva i hela mitt liv och tankarna kring honom, hur det kändes när jag såg honom liggandes där … inte vid liv, allt finns kvar.. det är som en film som går på repeat dygnet runt …
Men det är som att kroppen blivit resistent mot filmen ,eller kanske sett den för många ggr . Det gör ont, verkligen hela tiden … men hur ledsen jag är känner mig så kommer inte tårarna . Det är som att kroppen säger att den inte orkar mer.

Jag går upp varje morgon och försöker fixa till mig, för det gör ändå att inte allt är lika dåligt .. ser jag lite fin ut så ”lurar” jag mig självt nästan lite . kollar jag i spegeln dagarna jag inte gör det blir jag ännu mer deprimerad och hittar allt som är fel på mig istället.

usch va magen ser ut, fan va stor och hängig min rumpa blivit… kolla den där bristningen, slitna håret, blåa ringarna under ögonen … jag ser ledsen ut och jag känner mig även mer ledsen då.

Nu på morgonen så är det en snabb rutin som gäller, på med kläder, smink och sätta upp håret , parfym & deo.. Klar.
När jag väl tittar mig i spegeln ser jag nästan ut som innan Milton .. inga syniga bristningar, jeansen formar rumpan, magen synd inte, tuttarna sitter snyggt i bh, håret är uppsatt och inte lika synligt med slitage, sminket täcker sorgen i ansiktet … det bli som en illusion, ser du inte problemet kanske inte problemet finns ? Eller?…. Nytt uttryck istället för ”what happens in vegas stays in vegas” … ”what happens under my clothes and makeup ,stays there … forever..”

Jag kan inte må bättre över Milton, jag kommer nog aldrig ”gå vidare” från honom, sorgen och saknaden för honom kommer ju aldrig minska … men det jag kan göra är att förbättra allt annat i mitt liv för att göra det värt att finnas i alla fall.

Nu har det hänt en hel del bra grejer senaste tiden som gjort att dagarna ändå känts ”bra” på något sätt, eller ja, väldigt mycket bättre i alla fall .. men jag är jättetrött… Vill ta semester från livet, går det ens? Sitta på en öde ö men en mysig koja , mat och dricka en grym bok,dator för att skriva och solskyddskräm helt själv en vecka .. det hade vart ngt!

Jag kanske ser pigg och fräsch ut, men jag ser aldrig glad ut längre..  Min ögon avslöjar, de som känner mig ser det. Mina ögon glömmer inte av lycka längre, även om jag ler är ögonen trötta och sorgsna.. Mitt ansikte ser så annorlunda ut.