Ibland känns det som att jag har lyckats se och höra allt fel och dragit på mig massa olycka, en svart katt, sprucken spegel osv… Jag måste prickat in allt, eller så var jag en biitch i mitt förra liv.
När ska mitt/vårt helvete få ta slut? Ärligt?
Inte bara dog vårt barn, allt annat bröt loss sen. Ekonomi, jobb, vänner som inte va vänner på riktigt mm. Är så jävla less att jag för tillfället vill begrava mig själv och kurera mig och samla styrka inför all idioti runt mig.
Hur gammal orkar man ens vara stark? Vill bara ha lite tur i livet nu…. Tack på förhand!
Jag förstår hur du känner och jag tycker du är så stark som orkar/vågar skriva om hur du/ni mår och känner tycker och tänker.
Jag själv är inte riktigt där än men efter att då läst om er så finner man en samhörighet och en kraft.
Jag hoppas att allt med ekonomi löser sig, det brukar det göra men vet av erfarenhet att när man är mitt i det så är det tungt. Vänner som har försvunnit på vägen var nog inte så bra vänner och lika bra att dom försvann, ni behöver inte dom!
Jag känner med er och önskar er allt bra!
Värme och ljus/ Linda
Hej natasha
Läste din blogg blev gråtfärdig det som hade hänt dig hoppas att du blir snart igen med barn …
Jag förstår dig på grund jag förlorade ochså en barn som du för 7 år sen och jag förstår att det är svårt men du måste vara stark ..
Nu har jag fått två barn efter hennes död men man glömmer inte våra änglar där uppe de finns alltid hos oss hoppas att det går bra för dig krama
Så orättvist . Men kämpa på med er de kommer bli bättre ❤️. Detta med ekonomi är aldrig roligt tar mer än vad man tror . Ni har säkert varit sjukskrivna efter de ni genomgått me❤️. Önskar er all lycka och att de vänder för dug och din familj ❤️.