Har en liten rebell hemma för tillfället. Colin M. Lundin heter han. Och aaaallt mamma säger nej till betyder ja och sova…. Vem behöver det när man kan klänga på mammas ben och ropa mamma gråtandes och övertrött. HAHAHA! Nog att han är söt, eller tur kanske jag ska uttrycka det… För hans period just nu är inte en av hans trevligaste. Men med pappa så är han hur lätt som helst och lyssnar på allt han säger nej till mm.
Är det inte lite lustigt? Att alla barn har såna här faser.
Även om han som sagt är lite jobbigare just nu så tycker jag inte direkt att det är jobbigt, det tillhör tycker jag. Men två saker driver mig koko här hemma.
(Ur Colins perspektiv)
1. Hundens vattenskål är värt varenda utskällning och nej i världen. Helst häller jag den över heeeela golvet så jag sen kan plaska med händerna i det. Mamma kommer aaaaldrig vinna denna fajt.
2. Tro inte att du kan komma här och lägga mig i MIN säng när jag är så trött att ögonen knappt håller sig uppe. Gå du ut mamma…. Prova stänga dörren så ska du få höra på ett larm starkare än larmet vi har i Sverige som varnar för krig. Jag ska minsann va hålla stämningen här hemma tills pappa kommer hem… Då kan jag sova.
Lilla busunge, jag älskar dig så hjärtat slår extra slag!
Ett tips är att inte säga nej utan att försöka säga vad han ska göra istället.Eller försöka att locka honom med annat när han är påväg mot exp. vattenskålen. Det är viktigare att säga vad barnet ska göra än vad de inte ska göra för barnen uppfattar inte som ingenting, det ordet har ingen betydelse både för stora och små.