Tröttheten börjar krypa på mig ordentligt, har jobbat ganska många dagar och sovit sämre än vanligt.. Känner att den här jobbiga tiden börja närma sig mer och mer.
Vart glad lång tid nu, inte gråtit på en evighet känns det som… Men dagarna börjar bli tyngre nu och man känner sig som en tickande bomb som bara väntar på att må katastrof inom kort…
Vill fortsätta va sådär glad som jag kände mig nyss, så mycket roliga saker är påväg att hända ändå, flyttar nästa helg, Milton begravning är om två veckor (inte roligt, men det ska bli skönt att det ska få vara klart nu), vår katt ska få ungar osv.. Kommer en hel del roliga saker här framför men känner mig ändå här fruktansvärt deppig och slut.. Allt känns mest jobbigt.
Har igår natt provat ett armband som registrerar nattsömnen och hur man sover och den gör det ganska tydligt hur dåligt jag sover… Vaknar hela tiden och sover lätt pga mardrömmar. Kolla bara statistiken 🙁
Klockslag dstämmer inte då den är inställd på USA. men kolla bara allt rött är när jag vaknat helt, ljusblått är när man sover lätt/ytligt :/
Får hoppas sömnen blir bättre snart, annars måste jag nog börja få hjälp med det på ngt sätt
Miltons fina fot <3
Hej!
Vet inte riktigt vad jag ska säga men känner så att jag vill säga något. Kan aldrig sätta mig in i din situation, men att läsa din blogg bidrar till att jag inte tar en sekund med min son förgivet. Finns inget jag älskar mer än honom och jag kan inte ens tänka tanken på att förlora honom. Jag önskar på något sätt att jag kände dig och va din vän så att jag kunde göra mitt bästa för att hjälpa dig i din sorg, men jag hoppas dina nära och kära redan finns där och gör detta. Jag hoppas med allt jag har att du snart får lyckan att bli mamma igen och att allting kommer gå bra. Det förtjänar du verkligen! Jag beklagar det som hänt er.
Usch vad ont i hjärtat det gör när jag läser att du ska begrava din son.. Blev så berörd av din berättelse om Milton. Blev så förbannad när jag läste häromdagen att folk säger ”men du ser inte ledsen ut”, hur fan kan man ens säga nåt sånt.. Lider verkligen med er! KRAM
Herreeguud vad jag lider med dig , hitta din blogg och jag lovar dig jag gråter floder
Jag har själv en son på 9 mån men kan ALDRIG föreställa mig hur du har det och hur du mår…
Kram