Varma människor finns det gott om har det visat sig. Igår fick jag gnugga ögonen för att förstå att jag inte drömde när jag såg mitt antal läsare… Hade på känning att någon måste skrivit om mig någonstans där även om jag har rätt många läsare annars så va detta helt galet.
Och det visade sig att Paula Uribe (paulas.se) skrivit om mig och Milton. Ett stort tack <3 det värmer så att Miltons historia får leva vidare.
Ni läsare som kommenterar och lämnar fina rader samt delar vår och Miltons historia gör att jag faktiskt kan få känna mig som den där stolta mamman jag verkligen är. Vårt barn fick inte leva kvar med oss på jorden, men han får leva i vår hjärta och alla er läsares tankar.. På så sätt får han ändå leva vidare utan att andas.
Tack att ni finns, ni gör absolut mina dagar till det bättre!
Har även sätt att andra änglaföräldrar valt att skriva till mig om berättat deras historia, vill du ha någon att prata med eller få hjälp att hitta stödkontakter och liknande får ni mer än gärna kontakta mig, lämna er mejl till mig bara så jag kan svara.
Stor kram till alla er varma människor, tänk så bra ni är när det finns så mycket skräp där ute <3
Hej,
Hittade till din sida tack vare tips från Paula.
Vill så gärna säga något som skänker tröst men hittar inga ord. Tårarna rinner ner för mina kinder och jag kan inte sluta läsa.
Jag är själv mamma och det gör ont i mitt hjärta att veta att du inte fick ha kvar din vackra lille kille hos dig här på jorden…Livet är så orättvist ibland.
Ville egentligen bara lämna en kort kommentar och säga att jag tänker på dig.
kom in på din blogg via paulas blogg som tipsade om dig. Läste länken hon delat och fortsättningen och mina tårar rinner ner för kinderna. Jag känner inte dig alls men du, din familj och er historia berörde mig väldigt mycket och jag ville bara säga att ni är starka och jag skänker många varma styrkekramar!
Började följa din IG förra veckan. Satt i soffan och bröt ihop när jag läste din historia. Satt och grät rakt ut och kastade mig i famnen på sambon.
Att du orkar. Trots att du oxh ditt hjärta är slaget i tusen bitar.
Jag fastnade också i samma stund jag bröt ihop i soffan. Du är så ärlig, skriver bra och du är i min ålder.
Har gått igenom vädigt tuffa grejer själv, tror man hamnar hos likasinnade tillslut på bloggar, twitter osv 🙂
Stor kram, jag önskar jag kunde göra något för dig.
Jag finner inga ord för det ni har tvingats uppleva. Tårarna rinner och jag kramar mina barn extra hårt idag.
Önskar det fanns något man kunde säga för att minska er sorg, om bara för en liten stund.
Stora varma styrkekramar. Med tiden blir sår inte lika öppna även om ärren aldrig försvinner… Ta hand om dig och sörj, att skratta när man känner för det är inte fel det är ett bra steg. Och gråt när det känns så . När man känner och vågar visa känslor bearbetar man ofta ”bättre”. Ett stort lycka till om man lan säga så? Du förstår nog min mening. En stor varm kram till. /en som jobbat sig igenom något jobbigt för 2 år sedan och idag mår mycket bättre
Jag vet inte exakt hur du känner-trots att du och jag har något gemensamt. Men…jag vet vad sorg är.
Varm kram till dig!
Din historia har berört mig så mycket. Jag har kikat igenom det du tidigare skrivit och du har så rätt, vi svenskar vågar inte prata om döden. Speciellt inte psd. Så att du vågar öppna dig och berätta din historia är helt fantastiskt.
En himla massa kramar och styrka till dig, kan inte förstå vad du går igenom men du ska veta att du och din familj är helt fantastiska!
Din historia har verkligen berört mig. Vill bara skicka massa styrkekramar till dig!
vill bara skicka en massa kärlek till er! <3
Jag gråter o gråter, kan inte förstå. Det är så hemskt. Det är väl det värsta som kan hända, att ens barn dör.
Du o din familj är starka. All lycka till er <3